-Niall, förvadå? 

-Att May ska flytta tillbaka. Viskade jag. 

-Det kommer hon ju inte göra, hon älskar ju dig!! sa Liam med ett leende. 

- Hur vet du det? mumlade jag.

-Niall, lita på mig, hon kommer inte flytta tillbaka. 

 

Jag pluggade in mina hörlurar och satte på "With you" av Chris Brown. 

 Oh, little cutie
When you talk to me
I swear the whole world stops. 

Mina ögonlock blev bara tyngre och tyngre, jag beslöt mig att stänga av musiken och försöka somna istället. 

 

" 30 juni 2004

Jag vakade upp med ett ryck.. Och ?! Vem mer? Vem var det mer.. och vem då? Mina tankar snurrade runt och jag gav i från min ett omänskligt ljud. Jag tog upp min mobil och ringde Maya. Jag brydde mig inte om att klockan var halv 5 på mogonen. Det gick några signaler innan hon svara.

-Niall har det hänt något? Frågade Maya med orolig röst. 

-Nej, men väckte jag dig? 

-Ja, svarade hon lågt.

-Ooh förlåt. Sa jag ursäktande och satte mig upp i sängen. 

-Men vad ville du? Frågade hon jäspande.

-Jo, jag behöver prata om en sak men jag villl inte ta det genom mobilen. Sa jag osäkert.

-Okej... Men jag måste vakna och ja du fattar men kan jag komma till dig runt tolv.

-Ja, vi ses! Var det enda jag hann säga innan det blev tyst i mobilen. 

Kunde det vara hennes moster!? Nej!? Floras nya man?! Med tanken om vem det kunde vara somnade jag. 

-Niall?! Vakna! Sa någon och ruskade om mig.

Jag öppnade sakta ögonen och såg Liam stå brevid sängen. Humande till svars drog jag täcket över huvudet. 

-Jag går iallafall till gymet! sa han och stängde dörren till mitt rum. 

Nu var jag ensam hemma så jag gick upp och gick in tillbadrummet, tog av mig mina kalsonger och gick in i duschen. Satte på vattnet och lät det rinna till jag schamponerade mitt hår. Jag tröck ut en klick av den blågenomskinliga duschkrämen. Jag smöjde in de och lät sedan vattnet spola av lödret från min kropp. 

                                                                              

Jag skrev ett snabbt sms till Maya "Can we take a walk? I need some air. x Niall" Jag gick ut till hallen och satte på mig mina vita sneakers. Gick ner för trapphuset, satte på min mina svarta ray-bans. Efter några minuter fick jag ett sms "Okey.. I'll see you soon, meet me at the white house you know ;) x May" 

Jag började gå igen men blev snart stoppad av några fans. 

 

 

Ville han inte träffa mig längre? Var det något med mangementet?! Var det något jag inte visste? Var han...?! Nej!?  Med tankarna om vad han ville säga kom jag änligen fram till där vi skulle mötas. Jag vinkade lite smått när jag såg han gå längst den långa gatan. Egentligen borde jag gått och mött honom men lat som jag är stog jag och väntade.  Hans blondabruna hår var perfekt stylat. Han hade på sig turkosa byxor och en tröja med svart vit tryck. Vita sneakern satt oknytna på hans fötter. Snart var han så nära att jag kunde se varje liten detalj. De blå ögonen genom de mörka glaset på solglasögonen. De muskulöserna armarna som vilade på varsin sida av hans kropp. Jag tittade lite längre ner och såg att gylfen var öppen. Jag log generat när han kom fram. 

-Din gylf! mumlade jag och generat. Han tittade ner och tittade sedan upp på mig igen. Vände sig om och antagligen stängde han den. 

-Då vet jag vart  du kollar på snygga killar. Sa han och blinkade med ena ögat. 

Jag himlade med ögHonen. Vi började gå och jag kände snart hans hand nudda min. Han tog tag i mitt lillfinger med sitt och snart flätade jag in mina fingrar med hans. 

 

Efter vi gått en stund var vi i gamla delen av London.

-Här har jag inte varit sen barnsben. Sa jag med ett leende. 

Han nickade med ett leende. Vi fortsatte gå, längre in i staden.

Vi satte oss vid en parkbänk

- Det här du berättade att du skulle flytta. Sa Niall dystert och jag tittade upp på honom. Sakta hon jag min hand mot hans kind och vände fösiktigt på hans huvud. De blåa ögonen tittade djupt in i mina gröna. 

-Men jag är här nu! Viskade jag medan jag kramade hon honom. 

Jag släppte taget och vi satt tysta ett tag. 

-Det är den här parken.. Där vi tappade bort våra föräldrar. Flinade han till och tittade på barnen som lekte runt.

Jag skrattade till och följde varje tandställningsfäste med blicken och sedan till på hans smilegrop, vände han sig mot mig. 

-Du hade  syster.. sa han och jag blev smått chockad.

-Sofie.. Hon dog i cancer när jag var 13, alltså år 2006.

 

Jag tittade mig runt och märkte att jag inte var i Sofies rum. Jag satt brevid Niall, på en parkbänk hand i hand.